Jag kliver av vid Järntorget
när solen ligger på
det är sommarvarmt
det vore synd att klaga
det är tisdag i september
och det är skönt att gå
så jag tar en extra sväng
igenom Haga
längs Skolgatan som sträcker sig
från Skanstorg till Allé
över kullerstenar
nylagda och hala
bara bostadsrätter nu
stängda dörrar vart jag ser
skyddar tysta gårdar
stenlagda och svala-
Här finns ingenstans att sitta
om man inte har betalt
just det är jag den förste att beklaga.
Det var annorlunda då
och det är annorlunda nu
men det är samma sol som stiger över Haga.
Det fanns en tid för öppenhet
mopeder och musik
balkonger och backgammon-
kombattanter
där idealen blandades
med rödvinsretorik
av hungriga och
arga ockupanter.
Kring mackorna på Mosters B
låg röken tung och tät
och många skulle stranda
där i dvala
det ljögs och smögs och dealades
direkt och indiskret
men priserna var
nåt så när normala
och de där hundarna som sprang
och gjorde hundar med varann
alla katterna som fanns
för dem att jaga.
Det var annorlunda då
och det är annorlunda nu
men det är samma sol som stiger över Haga.
Vid Hagakyrkans hållplats
står en ensam kontrollant
och söker sig en
hållning inför färden
på bänken där, en äldre man
men kvick och konversant
och en bingotant
på kant med hela världen.
Ja, de gamla sållas ut
så de unga kan ta vid
för världens största
kakor kostar klöver
Men förlåt en stilla undran
i mörkblå marknadstid
- Är det ännu större
kakor vi behöver?
Minns råttorna på gårdarna
och bistra kollektiv
ett rivet hus är inte lätt att laga.
Det var annorlunda då
och det är annorlunda nu
men det är samma sol som stiger över Haga.