text&musik Christina Kjellsson
Nu ringer klockan för en äkta man
på väg till ett projekt
han är het han är på bettet.
Somnar om gör hon som pratar
om sig själv i imperfekt
klockan har skrämt henne från vettet.
En tyst asket ger sin man en morgonpuss
en schysst poet klämmer handen i en buss.
Nu ligger raggsockor och piper
hos en morsa som har glömt
varför dom tagit hennes ungar
hon håller hus, hon häller i sig
sista slatten som hon gömt
medan golvbrädorna gungar
pumpen strejkar för en vaken narkoman
och det droppar och det droppar
från en kran
och det är morgon över stan
Nu står en sliten man i väntan
på sin gamla labrador
som kommer efter sent omsider
duktig hund han bär sitt koppel själv
i munnen där dom går
de är på väg mot bättre tider
Inte lätt att ta adjö fast det är sent
morgonljuset är så sällsamt, så serent
Nu springer barnen över taket här
med fart och frenesi
så det hörs i hela huset
klara färdiga och gå
inte tveksamma som vi
barn springer vidare mot ljuset
någon andas sista gången den här dan
hissen hänger sig igen
på nedre plan
och det är morgon över stan
Och det händer att jag längtar
till ett ruckel ner i byn
där bor det lögnare och hundar
jag var där, jag kunde sträcka
hela handen genom skyn
jag kan se det när jag blundar
någon drömmer om en ros i cellofan
det är nu när det är morgon
över stan
Ja det är morgon över stan.